Animal Protection Network

Så kom den stora dagen :-) Jag valde 13 december eftersom det är Lucia hemma. Väckarklockan ringde 05.30 och jag gick upp för att börja koka pasta. MIna underbara kollegor hade gått upp vid fyra för att åka till marknaden och handla det sista så jag fick faktiskt sovmorgon.

Det var helt fantastiskt, alla hjälpte till och vi gjorde 150 stycken matlådor som lastdes med resten av maten på lastbilen.

Lastande av lastbilen


150 matlådor med korv, kyckling och pasta


Jag packar matlådor. Som tetris ungefär


Jazz organiserar så att allt skall få plats


Jag och Jay-R klamrar oss fast bak på pickupen

Sedan åkte vi iväg, På Filippinskt vis vilket betyder att man åker på flaket. Ibland känns det som om vägarna där inte är mer än upptrampade kostigar, men efter ett tag kom vi fram och där möttes vi av en massa förväntansfulla människor.

Väl framme samlades vi i en kyrka och jag blev tackad så varmt att tårarna kom fram. Vilken känsla! Jag fick också prata inför alla, PÅ FILIPPINO! Det ni :-) Heló, Ako po si Lou... Dom tyckte att jag var jätteduktig! Och sedan picknic och matutdelning. Jag tänkte faktiskt inte skriva så mycket utan tänkte låta bilderna tala för sig själva.


Framme i Kalangitan möttes vi av massor av nyfikna



Deras kyrka


Inne i kyrkan där jag sedan fick prata Filippino. Mannen i rutig skjorta är byns chef/borgmästare


Så ung, och redan helt förstörda tänder


















Inte hela gänget, men många av oss


Lynson, busigare än busigast och alltid full av upptåg. Här bärandes på Mama Julie och på väg att bli strypt av Jazz


Denna kvinnan är lika gammal som jag, barnet i hennes famn är hennes fjärde... Snacka om att man ligger efter











Jag och en flicka vars namn var helt omöjligt att uttala





Denna kvinna hade långt att gå hem så vi körde henne med bilen.



Tak över huvudet... om det inte blåser det vill säga


Hannah och Brayan, två underbara volontärer som hjälpt mig från början till slut!

Det var fantastiskt, och dom bad mig komma tillbaka också nästa år. Något jag verkligen hoppas att jag får möjlighet att göra!